Kort historik om Läde fäbodar

Strax väster om järnvägen till Älvdalen, ca. 12 km. nordväst om Mora ligger Läde. En relativt stor fäbodvall. Fäboden har anor ända tillbaka till 1500-talet då den förste skatteskrivna bonden finns registrerad i skattelängderna. Det finns dock ett "ödesböle" (fornlämning) utanför fäboden som anlades redan mellan 900- och 1100-talet.

Det är osäkert om Läde under första tiden var en by eller ett fäbodställe. Efter 1670-talet är Läde dock registrerat som ett fäbodställe.

Före storskiftet i mitten av 1800-talet nyttjades Läde av fäbodbrukare från byarna Selja- Hemus, Långlet, Kråkberg, Öna och Östnor. Efter storskiftet kom Läde att tillhöra Selja- Hemus och Östnor.

Läde var ett viktigt fäbodställe för dessa byar på 1800-talet. Då betade ca. 600 kreatur här på för- och sensommaren.

Idag har Läde dock karaktären av sommarstugeboende och de sista som "byffrade" upp hit med sina kreatur, gjorde så på 1960-talet. Här finns dock ännu en jordbrukare som håller landskapet öppet och som även för boskap i fäboden.

Flottningsdokument:


Historia kring Läde del 2:

Under Gustav Vasas regeringstid började man med statsförvaltning, vilket resulterat i ett mycket stort källmaterial - t.ex. jordeböcker, mantalslängder. I jordeboken för år 1539 uppvisas en skattebonde i Läde. En skattbonde var en hemmansägare som brukade sin egen mark och betalade skatt till kronan. Antalet registrerade namn i byn växter till att drygt hundra år senare, år 1660 vara 18. Men under 1600-talets slut försvinner Läde från både mantals- och husförhörslängderna.

Under 1800-talet dyker namnet upp igen, som ett fäbodställe för mer än 50 brukare från byarna Östnor, Selja, Kråkberg, Långlet, Selja och Öna. Man kan därför anta att Läde var ett viktigt fäbodställe även under 1700-talet. De sex byarna minskade till tre i samband med fäbodregleringen 1850.

Längs med stigen som går från Krångåsen till Hökberg finns ett stort område fossil åkermark, ett Ödesböle. I områdets finns lämningar av flera terrassodlingar, kolmilor och lämningar efter flera bostäder. Det sägs att det var en präst eller en munk (han benämdes "muntjen") som var den första som odlade där och att det var innan Läde fäbodar anlades och området brukades ända från till 1900-talets första hälft.
Namnet på byn kommer från den intilliggande Lädsjön, ordet Läd betyder näckrosblad.